Finntroll Blodsvept 1. Blodsvept Täckt i ett mönster spräckligt Som svartnade fåror vid klippans kant Vredens ande mina ögon bestänkt Våldets väsen mitt sinne nu dränkt Krossar skalar, sargar ben Sköljer min själ, tvättar den ren I ett raseri, en storm av förlust Jag ylar, förtår livets must Blodsvept, från slag till slag Tusen jag dräpt Blodsvept De ropar, bedjar sin gud Då jag sänder dem hädan Kan ej stoppas, jag hugger mig fram En blodstorm yrar, i slagfältets slam Blodsvept, från slag till slag Tusen jag dräpt Blodsvept Korpars mat, ulvens föda Marken täcks av stumpande döda Bäckar nu bli en vansinneflod I en extas av fiendeblod När allt är slut, striden förbli Jag bindes, fängslas med bojor av stål Men då dä krig nalkas, kedjor må falla Då hornens ton till drabbning kalla Blodsvept, från slag till slag Tusen jag dräpt Blodsvept [English translation:] Covered in patterns of bursts That blacken the furrows in the edges of rocks The spirit of wrath sprinkles on my eyes The being of violence drowns my soul Crushes scales, mangles limbs Washes my soul, cleaning rain In a fury, a barrage of defeat I howl, feast on the life's elixir Covered in blood, from strike to strike Thousands I murdered Blodsvept They scream, beg for their god When I send them away Can't be stopped, I ambush them A blodstorm sprays into the sludge of the battleground Covered in blood, from strike to strike Thousands I murdered Blodsvept Food for crows, meal for wolves The ground becomes covered in mutilated dead Brooks become streams of madness In an extasy of enemy blood When all is over, battle remains I'm weaved, enthralled in shackles of steel But when war is near, the chains shall fall Then the sound of horns will answer the fight Covered in blood, from strike to strike Thousands I murdered Blodsvept 2. Ett Folk Förbannat Vi klöser Vi klättrar Vi klänger oss fast Sargar, biter, blöder dess skinn Världsbestens eviga gång Människans vandring, inte så lång Då hon skakar berg, bojor falla De vilda stiga De jubla alla Vi klöser Vi klättrar Vi klänger oss fast River, sliter, skär i dess kött Världsbestens eviga gång Människans vandring, inte så lång Då hon skakar berg, bojor falla De vilda stiga De jubla alla Vi hugger Vi stryper Vi klänger oss fast Fängslar, hatar, bränner dess jord Den morgon råder då vi ej vandra mer Den dag kan skymtas då slutet sker Den afton kommer då allt har stannat Den natt nu nalkas, ett folk förbannat... Vi slickar Vi tuggar Vi klänger oss fast Förtär, sväljer, förgör dess prakt Vi klöser Vi klättrar Vi klänger oss fast Sargar, biter, blöder dess skinn Världsbestens eviga gång Människans vandring, inte så lång Då hon skakar berg, bojor falla De vilda stiga De jubla alla [English translation:] [A Cursed Race] We tear We climb We rise constatly Mangle, bite, make their skin bleed Eternal stride of the universal beasts The path of man, not so long She shakes the mountains, chains fall The furious rise They all rejoice We tear We climb We rise constatly Rip, cut and slit their flesh Eternal stride of the universal beasts The path of man, not so long She shakes the mountains, chains fall The furious rise They all rejoice We strike We strangle We rise constantly Enthrall, hate, burn their land The morning comes when we march no more That day we can see a glimpse of the end That evening all will have stopped That night now approaches, a cursed race... We lick We chew We rise constantly Devour, swallow, smite their glory We tear We climb We rise constatly Mangle, bite, make their skin bleed Eternal stride of the universal beasts The path of man, not so long She shakes the mountains, chains fall The furious rise They all rejoice 3. När Jättar Marschera Bland moderträd och dystra snår Något trampa med tungaste steg Snart eka ett mäktigt vrål Ny fly både modig och feg Nu jättar vandra, skaka mark Åskviggen slå och stormar samlas Fäller furor och skakar bark Domen falla, glaciärers makt Eldjättar frusta slammors hav Dovt grymta hrimtursars rad Skogens troll och resar i trav Fly for jättarnas marsch De bär fram på vindens vis Över fjäll, urskog och evig is Tills de nått till människors marker Då frigörs, glaciärers makt Eldjättar frusta slammors hav Dovt grymta hrimtursars rad Skogens troll och resar i trav Fly for jättarnas marsch Frusen vidd med monument av stål, de smulas ner av kylans tand Haven skölja bergens vägg, människobarn gråta oceaners salt I stormens öga under ske, där allt ligga tyst nytt liv ta över När jättars marsch nu kommit loss, det nyas början men slutet för oss Inget minne, ingen tanke, ingen själ [English translation:] [When The Giants March] Among mother trees and gloomy branches Something stomps with the heaviest step Soon echoes a mighty roar Now flee both the brave and the cowardly Giants are walking now, shaking the earth Thunderstones strike and storms gather Pines are falling and bark is shaking Judgement falls, the might of the glaciers Fire giants whip an ocean of flames The ranks of Hrimthurs growl deep Trolls of the forest and journeys in trot Flee from the march of the giants They carry on with the wind Over mountains, primeval forests and eternal ice Until they arrive to human territories Then the might of the glaciers is unleashed Fire giants whip an ocean of flames The ranks of Hrimthurs growl deep Trolls of the forest and journeys in trot Flee from the march of the giants Frozen vastness and a steel monument, crumbled by teeth of the coldness Sea washes the face of a mountain, children of man weep the salt of the oceans In the eye of the storm a wonder occurs, where all stood silent new life takes over When the giants' march comes to an end, a new beginning but an end for us No memory, no thoughts, no soul 4. Mordminnen Mördaren han bodde i ett torp Lynnet mörk som fjädrar av korp Butter och ensam med mord i sinnet Ett dussin dråp, han njöt av minnet Mord i minnet Han vaktar, han spejar för sina lamm Hatets ande i honom stigit fram Vid vägars kant, vid stigars fåra Fylld av slakten, törstig att såra Under oväder blott han slå nu till När allting är stängt, han äta vill Då fångar han mångens nära och kära Deras kött till den mörkes ära, förtära! Sina verktyg han putsat väl Med dessa han sticker ihjäl Torka, vira, slita, riva Han kan sin konst, han grina Mord i minnet Hans ben snart brinna i eldars hav Hans straff, han veta, en hetaste grav Där han plågas underjord För sina dåd, för minnen av mord [English translation:] [Memories Of Murder] The murderer, he lived in a croft His mentality dark as feathers of a crow Dour and alone with murder in his heart A dozen slaughters, he enjoyed of the memory Murder in mind He guards, he spies on his lambs The spirit of hatred grows in him On the sides of roads, at the trenches of paths Filled with massacre, thisrty to hurt He strikes only during a storm When everything is done, he will eat There he catches the close and dear ones of many Their flesh for the glory of the dark, devoured! He cleaned his tools well With them hangs them up Dry, wind, tear, grate He knows his tricks, he grins Murder in mind His leg shortly burns in the sea of flames His penalty, he knows, the hottest tomb There he is cursed under the ground For his deeds, for memories of murder 5. Rösets Kung Det red en rövare i snårig skog Han sårad flydde, blödande nog Med knektar på jakt, hack i häl Över fornrösåsen, den kände han väl Då mörkret tog en skepnad stor De brakade i berget där jättar bor Allting då skett enligt rövarens plan Över åsen man rider bara om ban Jätten bjöd, när han stigit ur sin kummel På faslig död, de väckt ett forntidsväsen Marken låg röd, när gryningen nalkats Där människoson krossats av rösets kung Då hörde han skriken ur kneckters trut På backen de mötte ett långsamt slut Tjuven han rymde med blekvitt hår Men aldrig han mera till åsen går I natten de må vandra som rösens gastar Rövarens hingst nedför stigen hastar Jätten bjöd, när han stigit ur sin kummel På faslig död, de väckt ett forntidsväsen Marken låg röd, när gryningen nalkats Där människoson krossats av rösets kung Tjuven han rymde med blekvitt hår Men aldrig han mera till åsen går [English translation:] [King Of The Cairn] A robber was riding in a scrubby forest He fled wounded, bleeding surely Pursued by rogues, cut in his heel Across ancient cairns on the ridge, he knew the way well Then the darkness took a large form It crashed into the mountain where giants live Everything went as the robber had planned Across can only be ridden on the enbankmant The giant commanded, as he arose from his cairn A dreadful death, they had awakened an ancient being The earth stood red as the dawn was approaching Sons of men crushed by the king of the cairn He heard a scream from the rogue's throat On the hill they met a slow end The thief ran away with snow-white hair But never again he went to the ridge In the night they will wander as the ghosts of the cairn The robber's stallion hastes down the path The giant commanded, as he arose from his cairn A dreadful death, they had awakened an ancient being The earth stood red as the dawn was approaching Sons of men crushed by the king of the cairn The thief ran away with snow-white hair But never again he went to the ridge 6. Skövlarens Död I torven jag låg med mordisk brand Under mossan bland bergets sand Lerad och täckt griper spjutets skaft Genomsyrad av urgudars kraft Besmyckad och döljd med kvist och lav Jag lyfter min kropp ur skogens grav När bytet nalkas på åsens brant Inget ljud när jag krypa mot stigens kant När nattens vålnad av skogen gjorts fri Från skuggor jag resas med ett vansinnes-skri Skräck ny fryser fiendes röst Då spjutet spräcka, tugga hans bröst Skövlarna dö, en efter en Jag hänger deras huvud på trädens gren Där de stirra fulla av häpnad Änger i blick vid asfåglars skepnad På hällen jag sprider ben och tarm De blir nu mat för skogens garm Jorden nu sluka deras kraft, deras låga Så att deras ätt ej hit mer våga Makt nu viska i höstlövens sus När lundar ånga av rodnadens ljus Då vandra jag ner under rotens gång Då skogen i frihet sjunga sin sång [English translation:] [Death Of The Wasters] I laid on the peat in a murderous blaze Under the moss, in the sands of the mountain Muddied and covered, clutching on a spear's handle Impregnated with the power of ancient gods Bedecked and masked with branches and lichen I raised my body from the grave of the forest When the prey approaches the end of the ridge No light as I crawl towards the edge of the path When the ghost of the night is released from the forest I'm raised from the forests with an insane scream Horror paralyses the voices of enemies A spear bursts, impales his chest Wasters are dying, one by one I hang their heads on the trees' branches They gaze there full of consternation Regret in their look in form of carrion birds I spread the limbs and intestines on the tiles They become meal for the forest's beast The earth absorbs their power, their flame So that their kin won't dare to enter there anymore Might is whispering in the fallen leaven When the groves are steaming in the reddened light I wander down under the roots' path The forest sings its song in freedom 7. Skogsdotter En gång jag foro som en modig ungersven Jag vandrade skog, jag besökte bygd Då tog jag mitt bröd, stockar då fälldes I djupaste skog, forslades till brukets eld Vi togo brännvin vid Bäckens ström Av ruset vi sjungo, skröt om bragd och täljde fläsk Natten kom i fullmånens sken Ingen vind, inte rördes en gren Huldrans Gång Eldens Sång Då sutto jag vid elden ensam Huttrade i slutsommar nett En skugga blott jag såg nu nalkas Bland furors kvist, runt björkars spiror Huldrans Gång Mot månen en skymt Eldens Sång Silver mot blekvit by Hennes bryn så mörkt Med stripigt klängande hår Ett tredje öga som ormens blott Hennes anlete förgyllde Hornkrönt hon smög Som en skugga av stjärnestoft Hon mig smekt Viskande, klösande nu red Då jag vaknat ur min slumran Med brännmarkt skinn Ett minne blott vår vilda lek Ur ett drömmars kväde Denna skogens dotter, såg jag aldrig mer Ack, ingen min förkunnelse tro Men bland urträds skepnad evig En gamling han få sin sista ro Natten kom i fullmånens sken Ingen vind, inte rördes en gren Jag slumrade in, mossan mig tog Hennes mark jag vandrat, sen jag dog [English translation:] [Daughter Of The Forest] Once upon a time I traveled like a brave young swain I wandered in the forests, I visited the countryside I ate my bread there, happened to choke on it In the deepest forest, taken away to fires of the mill We took snaps near the brook's current Of drunkenness we sang, bragged and boasted and carved meat Night arrived in the full moon's shining No wind, nothing moving the fields Huldran's stride Song of fire There I sat slone by the fire Shivering in the late summer night I suddenly saw a shadow closing on me Among pine branches, around birches' sprouts Huldran's stride A glimpse towards the moon Song of fire Silver onto a snow-white village Her brows so dark With spindly, creeping hair A third eye like a snake eye Her visage gilded Horn-crowned she sneaked Like a shadow made of stardust She caressed me Whispering, now tearing Then I woke from my slumber With a branded skin Our wild game just a memory Out of a dreamer's ballad Never again I saw the forest's daughter Ah, no one believed my story But among the eternal shapes of the ancient forest An old man is allowed his final rest Night arrived in the full moon's shining No wind, nothing moving the fields I fell to slumber, the moss took me I wandered on her lands ever since I died 8. Häxbrygd Högst uppe bland snåren på hällens kalla stormiga topp Där en ilsken kärring i en kylig mörk grotta alltid bott Följer smygande tass och springande fot En natt av lömska dåd Själar svarta som sot Vandrat för nattlig blot Hon röster förnimmat i träs och vind, viskan av furor, sången av lind All vandra från denna vida bygd för att smaka kärringens häxbrygd Hon givit vit eld ur brunnen djup, kom hit nu främling ta dej en sup Själar vandra för nattlig blot, ett glömt mordisk hot Själar svarta som sot Vandrat för nattlig blot [English translation:] [Witch's Potion] High up among brushwood on a mountain's cold stormy peak A mad bitch has always lived there in a dark, frosty cave Sneaking paws and running feet follow A night of insidious deeds Spirits dark as soot Wandered for nocturnal atonement She is accepted in the trees and the wind, whispers of pines, the song of lime All are traveling from wide across their regions to get a taste of the witch's potion She keeps a white fire in a deep pit, come now stranger, have a drink Spirits wander for nocturnal atonement, a forgotten murderous threat Spirits dark as soot Wandered for nocturnal atonement 9. Två Ormar Två ormar jag skådat i tjärnars spegling Krälande som en i kallaste ljus Mot månens gång nu steg denna hägring Andar betraktade i svampens rus Urgudars väsen och verklighet vävas Mina ögon, min själ av synen nu kvävas Då ryter ormar som horn nu dåna Fradgar av sanningars kväde Tvillingsmasken min kunskap håna Blottar sin tidlösa vrede Runt mig spänns nu dödens ring Början och slutet av alla ting Jag såg världar rasa Falla bland stjärnors stoft Slukas i dolda rymdens tjära Befruktade i mörker som evigt tära Bevittnade dess vilda dans Allt det som evigt vandra I en ring av dödens ljus Föddes dess ändlösa anda Då ryter ormar som horn nu dåna Fradgar av sanningars kväde Tvillingsmasken min kunskap håna Blottar sin tidlösa vrede Runt mig spänns nu dödens ring Början och slutet av alla ting [English translation:] [Two Serpents] I beheld two serpents in a pond's reflection Creepy as the coldest light The beast ascended towards the moon's orbit Spirits were watching in the swamp's depths The essence and substanciality of the ancient gods was weaved My eyes, my mind were supressed from the sight The serpents roar and bellow like a horn Heads of the songs of truths Twin worms sneer into my awareness Uncover their ancient wrath A ring of death spans around me The beginning and end of every thing I saw the worlds plummeting Fall among the dust of stars Swallowed into the tar of dark space Impregnated in blackness that wastes forever I witnessed their wild dance Of all who wander forever In a ring of deathly light Their endless spirit was born The serpents roar and bellow like a horn Heads of the songs of truths Twin worms sneer into my awareness Uncover their ancient wrath A ring of death spans around me The beginning and end of every thing 10. Fanskapsfylld Som en evig vålnadslegion Marschera mot fiendebygd Dessa vrålande marodörer Hatets, dödens aktörer De skövla by och stad Förintelse i högsta grad Vartån de trampa, krossa Sjunga en mörk sång I blodig frossa De stiga våra åkrar, skogar, illa i sinnet Hör nu vreden i askan, i minnet Stilla våra sädlösa land Igen nu gripits svärdet i hand De skövla by och stad Förintelse i högsta grad Vartån de trampa, krossa Sjunga en mörk sång I blodig frossa Törsten och hunger, den ha inget slut Ändlösa förråd av kött och krut Ursinnes eldar, som drakar blåsa Dödens andar, mätta, flåsa Blinda till ordet av härskarnas gräl De sliter istyck, de hugger ihjäl Sotets och benmjölets lögner de sjunga Med en fanskapsfylld, tjärad tunga De skövla by och stad Förintelse i högsta grad Vartån de trampa, krossa Sjunga en mörk sång I blodig frossa [English translation:] [Devilish] Like an eternal legion of violence March to enemy regions These roaring pirates Pawns of hatred and death They pillage towns and cities Holocaust in its highest extent Wherever they trmple, destroy Sing a dismal song Feast in gore They tread on our farming lands, woods, ill in their hearts Hear now the wrath in the ashes, in the memories Our infertile land stands still Again the swords are grabbed They pillage towns and cities Holocaust in its highest extent Wherever they trmple, destroy Sing a dismal song Feast in gore Thirst and hunger, they have no end Endless stocks of flesh and gunpowder Flames of fury, puff like dragons Spirits of death, blasting, blowing Blind to their lord's words They rip in pieces, strike to kill They sing about gime and bonemeals With a devilish, tarred tongue They pillage towns and cities Holocaust in its highest extent Wherever they trmple, destroy Sing a dismal song Feast in gore 11. Midvinterdraken En eld över vinterns himmel Drakens svans en bister glöd Så fallit, bränt Korsat nordens skyar Förintelsens vak Förkolnad mark Där den red Den brände fä, den brände träd Brända lik och förkolnat kött Svart ligger jordar Rykande, döda Människans gårdar Den spy sin tjära Eld, frätande galla Krälar sig runt i dråpets lusta En natt då riken falla Ve draken, ormars orm Ingen sett maken till gudars storm Midvinterdraken Ur vinters kyla då draken gled Det mindes man i släkters led Den dök i jorden, begravd där ner I stålets sjö, den allt nu ser Då den dök, slukades av jordens andar En gåva av stål ur sjön då steg Ve draken, ormars orm Ingen sett maken till gudars storm Midvinterdraken [English translation:] [Mid-Winter Dragon] A fire over winter's sky Tail of the dragon a gloomy flame That fell, burned Crossed the northern skies The wake of obliteration Charred land Where it rode It burned the cattle, it burned the trees Burnt cadavers and charred meat The lands lay blackened Smokey, dead The areas of man He spits his tar at Fire, corrosive gall Squirming in the pleasure of slaughtering The night when the kingdom fell O' dragon, serpent of serpents Never has been seen such a godly storm Mid-Winter Dragon From the coldness of winter the dragon glided It shall be remembered through family lines It rose from the ground, had been buried there In a lake of steel, that all see now Then it rose, one swallowed by the spirits of the earth A gift of steel from the lake climbed the sky O' dragon, serpent of serpents Never has been seen such a godly storm Mid-Winter Dragon Tundra ‒ Bass Beast Dominator ‒ Drums Skrymer ‒ Guitars Trollhorn ‒ Keyboards, Guitars Routa ‒ Guitars Vreth ‒ Vocals Virta ‒ Keyboards Translations by akikone.