Livsnekad Köttets och sinnets biografi 1. Bered mig den väg Rädslan för andras kontakt sipprar igenom Vardagen gör sig påmind med sitt mörker Konstant känna blickar och hörandes röster Denna stad frodas ännu på sina rykten Dess atmosfär bränner genom mina såriga ögon Allt ljus som försöker tränga genom åtskiljs av en hinna Mycket likt vita sårhinnor som döljer spår av mitt förflutna Ta mig hem, snälla, bara ta mig ifrån allt det här Förtappade hem för de själlösa och ryggradslösa Innanför dessa väggar finner jag ro och trygghet Låt dom aldrig finna mig, låt aldrig dagsljuset nå mig Låt mig istället få vara den enstöring jag är Leva utanför era cirklar av lögner och svek Låt mig få dö ensam, lämnandes frågor osvarade Mata era otörstliga strupar med vad ni längtat efter... Ni tog mitt jävla liv... Ge mig då det enda jag egentligen kunnat få Det jag i mitt omedvetna har drömt om i flera år Trä dessa rep runt mina lemmar o dra åt hårt Låt mig få dyka ner i dess svalkande grav Sänk mig djupare ner i denna becksvarta brunn Slipade väggar andas lugnt mot naken, blek hud Bered mig den väg mitt inre har valt mig att vandra Bered mig den väg dit ingen människa kan andas =========================== Englisch translation: Prepare Me that Road Fear for others contact seeps through The weekday is reminded by its darkness Constantly feeling gazes and hearing voices This city still flourish on its rumours Its atmosphere burns through my sore eyes All light that tries to pierce through is parted by a layer Very much like white woundlayers that cover traces of my past Take me home, please, just take me away from all of this Lost homes for the soulless and the spineless Inside these walls I find calm and security Let them never find me, let daylight never reach me Let me instead be the loner that I am Live outside your circles of lies and deceit Let me die alone, leaving questions unanswered Feed your unquenchable throats with what you have longed for... You took my fucking life... Then give me the only thing that I could really have That of which I have dreamed of in my unconsciousness Put these ropes around my limbs and pull hard Let me dive down into its refreshing grave 2. Jag är levande död Utlämnad, blottad i en vinande regnstorm Skallrandet av ben ekar i denna mörka gränd Bitandes genom tunga, kött och vävnad Åter igen ett fall av vilselett förtroende Ändå ständigt bärandes dessa stenar Kristallnätter får tynande hud att spricka Inne i denna människoformade kokong Vilar ett sen länge dött och förtvinat hopp Gestalter av drönare passerar mellan väggar Brännandes avtryck som infekterar kropp och själ Rörd vid sen barnsben, brännmärkt för livet Älskad för att senare aldrig kunna älska sig själv, sig själv Vigt en livstid till att blidka andras förväntningar Med bindel för igensydda och blodlevrade ögon Brutna löften likt brutna naglar likt bruten axel Av åren bärandes detta kors av sten och svek Låt dess börda begrava mig levande Jag är levande död sen jag kunde se Jag är levande död ============================= English translation: I am Undead Left out, exposed in a harsh rainstorm The rattling of bones echoes in this dark ally Biting through tongue, meat and tissue Yet again a case of mislead confidence Still constantly carrying these stones Crystalnights makes fading skin crack Inside this humanshaped cocoon Rests a long since dead and decaying hope Figures of drones passing between walls Burning prints that infects body and soul Touched as a child, branded for life Loved to then later on never be able to love himself, himself Dedicate a lifetime to appease others expectations With a blindfold over sewed and bloodclotted eyes Broken promises like broken nails like broken shoulder After years of carrying this cross of stone and treachery Let its burden bury me alive I am undead since I could see I am undead 3. En fägrad kärlek; en vissnad begivenhet Jag färdas längs ängar av fager lust Trevandes, längtandes efter dig I form av text tog det sitt slut Ditt ansikte förvreds framför mig Genom ridåer av regn jag störtar I hopp om att finna en väg Svart och kall asfalt under mina nakna fötter Ledandes mig djupare in i ondo I horisonten öppnar sig himlens askgråa valv Stratus och nimbostratus i obehaglig symmetri Apati och likgiltighet tar sin rättmätiga plats Där en gång kärleken och hoppet fanns Jag har aldrig älskat såhär starkt Jag har aldrig hatat såhär starkt, såhär starkt Du skall aldrig lova din andra hälft något För människan är sårbar och förbrukbar Än i dag lever jag mitt liv i skuggan Av olust till den outhärdliga ovissheten inför framtiden Skrikandes mitt namn, mina minnen ============================== English translation: A Blooming Love, a Withered Inclination I travel along fields of fair lust Rambling, longing for you In the shape of text it was ended Your face disfigured in front of me Through curtains of rain I plunge With hope of finding a way Black and cold asphalt under my naked feet Leading me deeper into evil In the horizon the skies ashengrey vault is opened Stratus and nimbostratus in unpleasant symmetry Apathy and indifference takes it rightful place Where once love and hope existed I have never loved this strong I hate never hated this strong, this strong You shall never promise your other half anything Because man is vulnerable and expandable Still today I live my life in the shadow Of discomfort to the unbearable uncertainty of the future Screaming my name, my memories