Finntroll Nifelvind 1. Blodmarsch (Intro) 2. Solsagan 3. Den Frusna Munnen 4. Ett Norrskensdåd 5. I Trädens Sång 6. Tiden Utan Tid 7. Galgasång 8. Mot Skuggornas Värld 9. Under Bergets Rot 10. Fornfamnad 11. Dråp 1. Blodmarsch (Intro) [Blood March] [Instrumental] 2. Solsagan Hon stod vid foten av en häll så mörk Målad kalkad och kall Hon drog ett streck Med en ryckande arm Over himmelens rand Ner till hetaste djup Hon stod på isens blåaste vidd Målad kalkad och kall Hon ristade sitt tecken, sin runa Med en ryckande arm Runt vattnens flöden en ring Havsbestar och ånga då steg Hon lyfte upp över sky och rymd Målad kalkad och varm Ur klippens djup en låga då steg Ur hennes höfte, en storm av eld Hon lyfte upp över sky och rymd Målad kalkad och varm Ur klippors djup en låga då steg Ur hennes höfte, en storm av eld Ett ljus hon blev av lågans makt Ensam på rymdens tron I all sin prakt Hon ristade sitt tecken, sin runa Med en ryckande arm Runt vattnens flöden en ring Havsbestar och ånga då steg [English translation:] [Tale Of The Sun] She stood at the foot of a cliff so dark Painted, chalked and cold She drew a line With a tearing arm Over the edge of the skies Down to hottest depths She stood at the most blue widths of the ice Painted, chalked and cold She carved her sign, her rune With a tearing arm A ring around the waters current Sea beasts and steam rose She rose up above sky and space Painted, chalked and warm A flame ascended from the rocky depths From her hips, a firestorm She rose up above sky and space Painted, chalked and warm A flame acended from the rocky depths From her hips, a firestorm She became light by the power of the flames Alone at the throne of space In all her glory She carved her sign, her rune With a tearing arm A ring around the waters current Sea beasts and steam rose 3. Den Frusna Munnen Omfamnad av vind och bitter frost Under arklisk och obarmhärtig måne Hon sitter vid isens rand, uppvaktar sin kvinna Dödsjungfruns kalla hand, oändlighetens älskarinna Han vill sjunka, känna Hennes anda av is Sitt liv i byte mot en gåva En frusen kyss Inatt, I evighet han sova Med en viskan så djup som havens vrån Ensam men två i dödens mörka snår Han hör ett ord med makt så mörk Ur dödsjungfruns vila mund Han vill sjunka, känna Hennes anda av is Sitt liv i byte mot en gåva En frusen kyss Inatt, I evighet han sova Hon lyfter honom med kraft och vilja Smeker med kyla, bär honom bort Till sina fäders vita sal Över rymdens mäktiga hav Till riket där ingen sjärna lysa [English translation:] [The Frozen Mouth] Embraced again by wind and bitter frost Under the arctic and unmerciful moon He sits at the edge of the ice, serves her lady Cold hand of the maiden of death, lover of eternity He wants to sink, feel Her icy breath His life in exchange for a gift A frozen kiss Tonight, in eternity he sleeps With a whisper so deep like the corners of the ocean Two lone men at the thickness of death He heard a word with a might so dark From the mouth of the maiden of death He wants to sink, feel Her icy breath His life in exchange for a gift A frozen kiss Tonight, in eternity he sleeps She lifts him with power and will Strokes with coldness, carries him away To the white hall of her fathers Over the mighty sea of space To an empire where no star shines 4. Ett Norrskensdåd Ett norrskensdåd av ändlös skam Ett dråp i dyster stund En skarp sten en skalle sprättad Han drack av liv och lust Han drack av liv och lust Ty salt och tjockt var barmablod Den natt han begick sitt mannamord I hans ögon bara en best, ingen sans Då han dansade dräparens dans Han stänkte på berg och backe Han ylade och skrek Mordens smak i röder mund Garmens blick i månens stund Ty salt och tjockt var barmablod Den natt han begick sitt mannamord I hans ögon bara en best, ingen sans Då han dansade dräparens dans Då han dansade dräparens dans Snart sprang han sin skog Han löpte bland is och driva I ändlös tid och vintervarv Bojor av månens skiva Ty salt och tjockt var barmablod Den natt kan begick sitt mannamord I hans ögon bara en best, ingen sans Då han dansade dräparens dans Ty salt och tjockt var barmablod Den natt han begick sitt mannamord I hans ögon bara en best, ingen sans Då han dansade dräparens dans [English translation:] [Deed Of The Northern Lights] A deed of the northern lights with endless shame Manslaughter at the dark hour A sharp stone shattered skulls He drank life and passion He drank life and passion Salty and thick was blood from the bosom On that night he committed the gracious murder In his eyes only a beast, no sense Then he danced the slaughterer’s dance He climbed to the mountains and hills He howled and screamed Taste of murder in the red mouth A glance of horror in the hour of moon Salty and thick was blood from the bosom On that night he committed the gracious murder In his eyes only a beast, no sense Then he danced the slaughterer’s dance Then he danced the slaughterer’s dance Soon he ran into their forest He ran past ice and drifts of snow In endless time and winter’s cycle Curves of the crescent moon Salty and thick was blood from the bosom On that night he committed the gracious murder In his eyes only a beast, no sense Then he danced the slaughterer’s dance Salty and thick was blood from the bosom On that night he committed the gracious murder In his eyes only a beast, no sense Then he danced the slaughterer’s dance 5. I Trädens Sång Ett nät nu blivit spunnet Så vasst, spretande svart Ärgat av blodets lyster Döpt i ohelgad saft En sång om födsel, begynnelse En om vanhelgat brödradråp En visa om offer och livet ände En om eld och bett i mark så mjuk Dock finnes en visa jag ej sjunga Dess ordalek jag ej talt Dessa ord min mun ej passa Hör kvädet nu i trädets blad Då vi stå i tystnad Må deras munnar viska... [English translation:] [Within The Song Of The Trees] A net is now spun So vast, spreaded, black Coloured with the gleam of blood Dipped in unholy juice A song of birth, of beginning Of desecrated brothers laughter A song of sacrifice and the end of life Of fire, pleaded in the land so weak Yet there is a song I don’t sing Its wordplay I don’t speak Its words don’t pass my mouth Now hear the rhymes in the trees’ leaves There we stand in silence, May their mouths whisper... 6. Tiden Utan Tid Fåfänga, glömda råd Ingen nåd, inga tysta ord Borsprungna, vilsna De löpte I en cirkel Av oändliga onda dåd Nu eldar spricka ur jordens vrår Ingen betraktar, inga vittnen nalkas Var en gång liv Nu springornas Och skuggornas kung vandra Fåfänga, glömda råd Ingen nåd, inga tysta ord Borsprungna, vilsna De löpte I en cirkel Av oändliga onda dåd Nu eldar spricka ur jordens vrår Ingen betraktar, inga vittnen nalkas Var en gång liv Nu springornas Och skuggornas kung vandra Där ingen fot, inga tassar, inga hovar löpa Ingen vinge svepa, ingen stjärt nu sprattla En tystnad så tom utan tid Där springornas och skuggornas mörka konung Fäller, i sin ondskas svartaste stund, en tår... Hans mörker utan dess ljus Som en tår svunnen bland de sista lövens täckta jord... [English translation:] [Time Without Time] Conceit, forgotten advices No mercy, no quiet words Ran away, fled They set in a circle Of endless evil deeds Now flames burst from the corners of the earth No one seeing, no witnesses approaching Once upon a time there was a life Now the king Of shades and shadows wanders Conceit, forgotten advices No mercy, no quiet words Ran away, fled They set in a circle Of endless evil deeds Now flames burst from the corners of the earth No one seeing, no witnesses approaching Once upon a time there was a life Now the king Of shades and shadows wanders There no feet, no paws, no hoofs run No wings sweep, no tails flounder A silence so empty without time There the dark king of shades and shadows Falls in his evilness’s blackest moment, a tear... His darkness without its light, Vanishes like a tear into the earth covered by the last leaves... 7. Galgasång En gång gick jag med kött på ben En gång kysste jag varmer mund Nu vanra jag på vägen lång I myllan här runt gravars gång Masken åt och frosten bet I myllan här runt gravars gång En gång red jag gångaren kvick En gång bar jag rustjacka och stål Nu vandra jag på vägen lång I myllan här runt gravars gång Tjälen kall och elden het I myllan här runt gravars gång En gång stolt och fager man En gång dock jag svekfullt dräpt Nu vandra jag på vägen lång I myllan här runt gravars gång Nu sjunga jag min galgasång I myllan här runt gravars gång Nu sjunga jag min galgasång I myllan här runt gravars gång [English translation:] [Gallows Song] Once I travelled with flesh and bones Once I did kiss a warm mouth Now I wander on a long road In mold here around the trail of graves Worms ate and frost bit In mold here around the trail of graves Once I rode a fast roamer Once I wore armour and steel Now I wander on a long road In mold here around the trail of graves Cold frost and hot fire In mold here around the trail of graves Once a proud and fair man Yet once I treacherously slaughtered Now I wander on a long road In mold here around the trail of graves Now I sing my gallows song In mold here around the trail of graves Now I sing my gallows song In mold here around the trail of graves 8. Mot Skuggornas Värld Ve, ve, ve Dödsfärd! Jag vaknade i urmörker Inget ljus, ingen sol jag såg Kände en luft, kall mot min kind Jag steg, mot stjärnor jag steg Mitt skepp av nagel och tand Segel av död mans hår Roddare från krigsgravar Mån av dödens yrke Min sista segling över kolsvart hav Nu eka min sång mina sista ord Över stormar, över glaciärens vidd I morgonrodnad och aftonstund Från fjärran lät en vinande vind, ett sus Och en sång ur rymdens ändlösa brus Ve, ve, ve Ve, ve, ve Dödsfärd! I fjärran jag skådat en eld Mot den nu likskeppet styr Nagelfar ej vällta Ingen segel spricka, bortom stjärnornas ljus Omvälvd av sång ur dödens kör Från springor de stiga bland mörka berg Jag såg en skog och en brinnande härd Där fann jag mitt hem I skuggornas värld... Från fjärran lät en vinande vind, ett sus Och en sång ur rymdens ändlösa brus Ve, ve, ve Ve, ve, ve Dödsfärd! [English translation:] [Towards The World Of Shadows] Vé, vé, vé Journey of death! I woke up in ancient darkness No light, no sun I saw Felt air, cold against my cheek I treaded, towards the stars I treaded My ship made of nails and teeth Sails made of dead man’s hair Rowers from war graves Men of death’s profession My final sail over the coal black sea Now echoes my song, my last words Over storms, over the glaciers’ widths In the red morning and in the eve From afar blows a howling wind, a humming and a song from the endless noises of space Vé, vé, vé Vé, vé, vé Journey of death! Far I beheld a fire Towards it the corpse vessel now steers Nagelfar won’t capsize No sails break apart, beyond the light of the stars Overturned by the song of the death’s crew From gorges they step among dark mountains I saw a forest and a burning stove There I found my home In the world of shadows... Vé, vé, vé Vé, vé, vé Journey of death! 9. Under Bergets Rot Vid morgonstund jag skådade på bergets rygg En fåra röd som hjärteblod Djupt jag såg den falla In i dunklet av bergets rot Vid solnedgång jag skådade på bergets rygg Nu som lågor de dansa I sommarnatten, barnen av hällens stam In mot dunklet av bergets rot Modigt jag klängde vid fårans gap Snart sänktes jag mot mörkrets sköte Fornfäders sång i djupet lät I minnet fann jag då En sång jag aldrig sjungit förr Från mina läppar, från mina bringa den eka Den sång jag aldrig sjungit förr Vid morgonstund jag skådade i grottans valv En skymt av vinterns vita ljus Då steg jag med hast Ur dunklet av bergets rot Vid solnedgång jag skådade på marken kall Snöns och isens täcke Då blott en stund jag sjungit Med folket av bergets rot [English translation:] [Under The Mountain’s Roots] In the early morning I beheld on the mountain ridge A furrow, red as heart blood I saw it descend deep Into the darkness of the mountain’s roots In time of sundown I beheld on the mountain Now like flames they dance In the summer night, children of tribe of the rocks Into the darkness of the mountain’s roots Bravely I clinged onto the furrow’s abyss Soon I fell into the home of darkness The song of ancient fathers was heard there From memories I found then A song I had never sang before From my lips, from my chest an echo The song I had never sang before In the early morning I beheld on the cave’s ceiling A glimpse of winter’s white shining Then I stepped with haste From the darkness of the mountain’s roots In time of sundown I witnessed on the cold land A cover of snow and ice There I sang for a mere moment With the people of the mountain’s roots 10. Fornfamnad Upp på hällens översta back Upp på bergets högsta sten Jag klättrat dess rygg på alla fyra För skogens ande, för dem som viska Ett skrik nu stiga från sargad strupe Ett himlarop, bara skogen lyssna Ett skrik nu stiga från skuret sinne Få nu höra, få nu förstå Älgen gamle, han talt till mig Om tidevarv utan månens stigar Skogens fåglar sjungit liv och lycka I fornfamnad morgonrodnads stund Jag funnit sanning i kvistars sång Jag lystrat visdom i vindars gång Mitt skri nu eka mellar häll och fura Jag funnit sanning i kvistars sång Ett skrik nu stiga från sargad strupe Ett himlarop, bara skogen lyssna Ett skrik nu stiga från skuret sinne Få nu höra, få nu förstå Få nu höra, få nu förstå Få nu höra, få nu förstå Få nu höra, få nu förstå Få nu höra, få nu förstå Jag funnit sanning i kvistars sång Jag lystrat visdom i vindars gång Mitt skri nu eka mellan häll och fura Jag funnit sanning i kvistars sång [English translation:] [Embraced By The Ancient] Up on the topmost peak of the cliff Up on the highest stone of the mountain I climbed its side on all four For the ghosts of the forest, for those who whisper A scream now stem from a mangled throat A cry for the heavens, only forest can hear A scream now stems from cleansed soul You can hear now, you can understand now An old moose, he talked to me Of time without the moon rising The birds of the forest sing life and luck In the early moment embraced by the ancient I found truth in the singing of branches I heard wisdom in trails of the wind Now my scream echoes among rocks and trees I found truth in the singing of branches A scream now stems from a mangled throat A cry for the heavens, only forest can hear A scream now stems from a cleansed soul You can hear now, you can understand now You can hear now, you can understand now You can hear now, you can understand now You can hear now, you can understand now You can hear now, you can understand now I found truth in the singing of branches I heard wisdom in trails of the wind Now my scream echoes among rocks and trees I found truth in the singing of branches 11. Dråp När svedjor brännes Bliva min moderskalk av aska Nifelvind, hör mitt namn Gyttjeblod, sänk ditt huvud där jag vandra Ur varje froskallla bittra Onda dödliga natt Ur varje vår då inget växte Då säden aldrig steg Nifelvind, hör mitt namn Gyttjeblod, sänk ditt huvud där jag vandra Vid varje offerblot Fovande vid roten av varje galg Tändande gnistan i mördarens blick Och sveket i dem som blodet sålt Nivelvind, hör mitt namn Gyttleblod, min vilja blevo din Ur varje frostkalla, bittra Onda dödliga natt Ur varje vår då inget växte Då säden aldrig steg Nivelvind, hör mitt namn Gyttjeblod, sänk ditt huvud där jag vandra [English translation:] [Manslaughter] When the land burns My ancient chalk is made of ashes Wind of underworld, hear my name Dirty Blood, sink your head to where I wander From every freezing cold, hateful Evil, deadly nights From every spring when nothing grew At that time seeds never rose Wind of underworld, hear my name Dirty Blood, sink your head to where I wander With every blood sacrifice Sleeping in the roots of every gallows The lighting spark in the glance of a murderer And deceit in those who sold the blood of others Wind of underworld, hear my name Dirty Blood, my desire became yours From every freezing cold, hateful Evil, deadly nights From every spring when nothing grew At that time seeds never rose Wind of underworld, hear my name Dirty Blood, sink your head to where I wander All cultures have similarities in their myths and folklore. Tales of bitter dead walking again, sagas of good and evil and songs of divine ascension. Some fly upwards while others delve deep into the archaic undertones of being human. These stories that in some form probably date back to the beginning of speech and song, are a fascinating lore that maybe defines our humanity but also our feelins of loss concerning our contacts to nature and the bestiality that lies within every human being. This album is a celebration of those myths, some new some ageless. Some true, some complete nonsense. That is the nature of folklore. Under every root and stone lays a story heard but untold.