VINTERSORG LYRICS Odemarkens Son (1999) 1. När Alver Sina Runor Sjungit 2. Svältvinter 3. Under Norrskenets Fallande Ljusspel 4. Manskensmän 5. Ödemarkens Son 6. Trollbunden 7. Offerbäcken 8. I Den Trolska Dalens Iljärta 9. Pa Landet 1. När Alver Sina Runor Sjungit [Musik & Lyrik: Vintersorg] Solmärkets br1adfang nu star Vid storskog och rimhöljda snar Kom! Syster och broder fran lid Nu stundar en alvehögtid En gatfull släkt I daggkapa skrudad Av skymningen väckt Ur mossan som dess hemvist täckt [Ref:] När alver sina runor sjungit Fran asar, utöver fald Och pa frostöm växtbädd sprungit Med ödets härold Skola ödemarken viska Fran trolldomskällans bröst Sasom nordavindar friska Med en sarogöst Höstmoln flyr I bradstörtad resa Över kärrlagg och myr I, av trolltyg omstralat äventyr [Ref:] En rikesfamnande syn Beskadad av stjärnblick fran skyn 2. Svältvinter [Musik & Lyrik: Vintersorg] Den birfilande snöstorm vid herkuliska uren Över iskrönt gränsrygg i ursprungsmakt Fran bergryggens skulderblad hörs näverluren De klagande toner i svältande trakt [Ref:] Med hungerns sorgevagnar som släpande ok Utmärglade, halögda, med bukar som rämnar Nybyggaröden insvepta i vinterns dok Där ovädret skövlar och ruiner efterlämnar Vävtätt är snöfallet som ger en matt belysning Kylan förkunnar sin härskarrätt Nu födan har sinat, allt känns som en feberrysning Det gnager i själen hos fjällbygdens ätt Livslagan falnar för omältig nöd "Ett kungarike, för kött och bröd" Fran korpboning höres hanskratten Sa sakteligen närmar sig polarnatten Och fjällskred avlas vid topparnas fästen En dundrande härsmakt i rasande färd Byns undergang, och lavinen är själva offerprästen Och drivornas fängsel dess altarhärd [Ref:] Frosttronade de domnar Till griftlig stillhet de somnar 3. Under Norrskenets Fallande Ljusspel [Musik & Lyrik: Vintersorg] Likt manghövdad grönskimrande orm Ringlar sig färgpraktsdragen Över tindrande stjärnbilders glitterspel Fran sprakande ögon i lönnlig kropp De dunkla behagen Nu fäller sin bage vid himlens sel Dess tveeggade tunga slukar alstringskraft Fran en nebulosa Den ymniga tjusmakt i nattens skrud Ett strafang som synes ut att ömsa skinn\ I aldrad prosa Är sagoelden ett förebud [Ref:] Skuggor ila under glöden Bländade av skenets färd Beskadare av levnadsöden Flamma över hem och härd Lagor hugger ned mot marken Ormlik skepnad i skyn är stadd Nu glänser frost om furobarken Mot stammar skenet satt sin gadd Det ljungar och blossar fran huvnden nio En pulserande rytm fran ljusspelets brio [Ref:] Över nordiket malas den trolska skimär Den glittriga dimrök är dess konstnär 4. Manskensmän [Musik & Lyrik: Vintersorg] I gnistors regn binds en krans En cirkel sluten av stjärnors glans Fran fjärranhet, fran dunkel sfär I töckenvirvlarnas atmosfär Nu rider de fran pol till pol Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol I molnens huld, blott fjärran än De högtidsmantlade manskensmän Med spänd bage och blänkande dolk Dessa luftgudar färdas över himlens lykta I nattens klang, den oförställda tolk Längs vintergatans bana ses de flykta Eldkvastar fran valnadshäst "Beinga till oss, din hedersgäst" Han som över manen styr Och stormorkesternas uvertyr Likt blodfärgad rubin Är manskensmännens blickar Med lömska solvargsgrin Längs himlakartan de drar De bär pa nattens arv Som smeksamt oss bestickar I ändlöst tidevarv Hör! Världsalltets fanfar Fran Orions bälte de drar sin banestav Och nedstiger mot granskogsbrynen Sen urminnes tid de vevat jordens nav Fran stjärnfirmamentet skänkt hembyggdssynen "Och ridande gladiatorer mot skyn ater lyfte De äro förmörkade solskensandar med det högre syfte" 5. Ödemarkens Son [Musik & Lyrik: Vintersorg] Vid ättelkullans horg, i sangarmod och dyrkan Av jordpuls bliver adlad en avskorlig vildmarkskung En urtidskraft nu skänker den slagfärdiga styrkan Till vist och myrar med aska uti hjärtat Dimmans följeslagare träder pa florygg skör Han skadar skändad mark, nu sinnet bliver svärtat En själaklagan starkare än jättars kör [Ref:] Ödemarkens son - fran majestätiska nord Ödemarkens son - svor en ed till sin fosterjord Ödemarkens son - med stormens röst hörs hans strof Ödemarkens son - omskaldad naturfilosof Resan fortskrider, ledsagad av sin egen skugga Över stenbackar och rösen mot fjärran horisont Frihetsgill i själen, men medlen äro njugga Fast rikedom är vyn, och födan i hans näverkont För langväga vindar och regnbagens harmoni I vördsam bugan Han tämjer dess vässen med folflig magi Där klippblock är självaste sockenstugan [Ref:] Lavformationer pa halstam och rot En fägnad monumental Eldfäsrningsböner invid bergets fot Hörs i hans madrigal [Ref:] Ödemarkens son - höglandets profet Ödemarkens son - besitter utmarkens hemlinghet Ödemarkens son - vid ättekullarnas horg Ödemarkens son - han är omnämud som Vintersorg 6. Trollbunden [Musik: Vintersorg] 7. Offerbäcken I bäckfaran ivrigt tumlar du, djärva vag Skogens pulsader pa statligt strövartag Med spelglittrande kammar du strömmar pa lyss och lur En fornvärldens gudom, en porlande trubadur [Ref:] Vid dimomsvept furnskogs blothäll I hamnelsens rus Ett bländverk av gudomen fridsäll I samklang med fröjdsamt brus Vattenstipade blindklippor i ditt djupsvarta svalg Täckta utav böljors krig, dess vildsinta batalj Offerbäcken, magiska virvlande ikon Mitt vördnadstenken är urtidsriten jag haller vid an [Ref:] Vid dimomsvept furnskogs blothäll I hamnelsens rus Ett bländverk av gudomen fridsäll I samklang med fröjdsamt brus Du sangare ömson lugn och od Klar, frisk och kall Nordrinnande invid stenstod I viskande forsar och fall 8. I Den Trolska Dalens Iljärta [Musik & Lyrik: Vintersorg] Det gnolande skydrag svävar tungt Genom barrbältens mörka sal En dryadlik stämma som mässar lugnt Under ärans grönskande symboler De äro markens väktare i ursprungets dal En furobrödraskara konungslig i aftonvind sval [Ref:] Under eder skygd, min tanke leds av friden I den trolska dalens hjärta Ulvars sköna bygd, mitt hem i skymningstiden Den trolska dalens hjärta Enlaglandsmark sa barnafrom Den trolska dalens hjärta Fröjdens tempel och helgedom Den trolska dalens hjärta En ljungbeskrudad gruktbar skogsterräng Emellan bergsidors prakt För vila erbjuds mossprydd säng Där silverbäck melodiskt leker Allt äro ett sprakrör av fullbordandets höga makt Och korpen i skyn en gatfull skald pa senkvällsjakt [Ref:] 9. Pa Landet [Musik: Vintersorg]