Thyrfing Vansinnesvisor Draugs harg Aldrig skall ålder förtvina eller sätta sina spår Ni ska dit varken sol eller måne når Där sång blir till klagan och skratt blir till gråt Där smärta är evig och dagar är år Där honungen blir till salt i era sår Nastrands ormar som spyr ert er etter Skört är slottet men stark är min ruin Kräla ur min boning, lämna min gård ”Av asar och alfer som här inne äro Ingen i ord är din vän” Likstrandens ormar som spyr blod och etter Ni som blint trampar Draugs harg På knä i Eljudne mottag död mans dom Mot död och helsvite, erat öde och pinoplats Bärsärkargång mot de dödas helgedom Hammare och stål skall urkraften väcka I björnskorta mot Draugs harg Må nidingapestens veka nacke knäckas ”Hrungners dråpare skall dig till dödsriket skicka Långt under likgrinden ned” Mot död och helsvite, erat öde och pinoplats Långt under likgrinden ned Draugs harg, långt under likgrinden ned Digerdöden Aldrig mer må vi talas vid Men på gastbacken hörs vår klagan Aldrig mer vi järtecken finna Vi mötas vid din gravöl Räfsans slit vid gårdars dörr Varslar om död så kall Nu digra liar svepa Likt en skarprättares verk Chorus (x2) Här vandrar en pestlagen hop Här skådas krigets härjningar Här vilar en lukt av död Här frodas domedagens gissel Blida den med köttet, det fina Rena husen med gnideld Må nysått gräs den hindra Djurkadavrens stank den fräna Det blir inte ont om kläder men det skall råda brist på bräder Många kistor vi må bygga Ty pestens tid är här Världsspegeln Blått, grått, grönt för ögat Världsspegeln, dit längtans vingar bär En fröjd att skåda, att sinnet öppna Flyende sot på svarta vingar far Om natten, stormen och vinden Molnfria vyers inre horisont ler En öppning i stormen den ser En öppning i stormen den ser En lockelse inte bara på ytan Inte endast en färd, även ett mål Vad väntar mig under systrar nio? Vad döljer Rans döttrar för mig? Chorus Här skall jag finna min ro Här skall jag finna min sinnesfrid Här skall jag för evigt vila och i Ägirs djupa salar min ångest begrava Ett sista offer för Njord Ett sista blot för välgång på färden En hemlighet som skall bli min Ingen ånger, vad böljorna giva The Voyager To be blessed by an ocean Takes it’s pain and sacrifice To reach where I am destined Takes an old mans life With blood I soak my idols With Pride I set my sails I scans the furthest horizon For the shores I am aimed to find Chorus Mountains and caves of ice Yet a new land to find The voyager to be In the search for an own empire Onward towards the dark sea Set sail along with the serpent Anchor where none has been Face whatever our fears might be I fight the storms, the rain, the thunder I am my own navigator Exhaust, hunger thirst and blood Dragons bringing me forth Repeat chorus Who could forsee That the see was so dark Down here in my grave Ends a young mans life True men die in battle To feast ’til the last of days But down here in my grave My roaring won’t be heard Ångestens högborg I en kvalmfylld, andlig öken har jag sett de gå Drabbade av själasoten, håglösa, med ilska i synen Det är som sorgen aldrig skulle lämna deras ögon Som om sinnet hade svartnat för evigt Sammanträngda på ytor små Lager på lager (i boningar grå) i ångestens högborg Under jorden hastar de – jagande sökande; ingenting finnande Inte en stilla undran – en rasande fråga; Varför stannar ni inte upp? Innan ni er fredliga gömma finner I susande lundar tvingas även ni till vila Oändligt upplyst – för alltid höljd i mörker Inga stjärnor ser jag lysa här Vilka skalder dikta i denna dimma? Vilka målare sina verk här färgar? The Giant's Laughter I live in the mountain hall deep under the earth Where Odin’s eye never has seen I hate the white aesir and the sons of earth Those who bow to gods, those whom I despise I enjoy nocturnal storms I tramp the greed of the fields I break the keels, I mislead the wanderer I enjoy when he fears (When the giant laughs) I can stand the day bright as it shines When walkyries wave their bloodred wings Oh, how beautiful the ravens flight Above the battlefield And the sword chills a human heart Why to be innocent Daughter of Embla? Behold in the beast’s embrace The flower has withered Why are you fighting for your land Youth of the north? They sold your fathers’ grave for the petty gold Vansinnesvisan Länge nog har era maskätna huvuden vilat på era veka axlar En längtande känsla sprider sig i mina nävar och lustan brinner Klinga stolt när ben möter stål, klinga stolt när sårsvetten droppar Länge nog har du väntat på att skilja maskätna huvuden från veka axlar Chorus Djävlar anamma Svält och bedrövelse Pest och förintelse Död och förbannelse Inga tårar skall era förvridna, blödande, brutna kroppar väta Ingen älskarinna, släkt eller frände vid era lik skall sörja Ingen hjältars sal, ingen himmelsk fröjd när makter(na) (era) öden utmäta Blott spott och spe era eftermälen färga Repeat chorus Era gravar är passande att smutsa med mitt avskräde Era minnen är mina att bespotta med hat och hån Inga goda ord om de döda minner, inga ljusa minnen omtalas I mitt vansinne fann ni livets ruttna slut Kaos återkomst Sprungen ur kosmos i dans Samvetslös men dömd Innan liv här blott mörker fanns Din kraft till synes gömd Din jord skola blomstra i prakt På din väg mot undergång Snart du sänkas i dödens makt En stämma i din banesång Chorus För evigt jag förnimma ditt fjät Formad utav tidens rand Nornor skrek och gudar grät När du slets ur min hand Ett folk till att skapa Att hedra hem och bygd Blott en niding att försaka Misstro mot vår dygd Skalder må dig följa På din väg mot undergång Härskare sin avsikt dölja En stämma i din banesång Repeat chorus