Allegiance Sweden Vrede 1. Do Vite Krist Nu skall du döjar vite kristus! 2. I Som Drogens Hart Med Doden Vaknen, Nordens alla själar Ur den långa vinterdvala! Lyssnen åter till de röster, som om ädla bragder tala! Vaknen upp till livet, i som drogens hårt med döden Lyssna, djupt ur fjällen Hörs en ton, ej än förgången Från den gamla valans harpa, kämpevisan, skaldersången! Vindens kvad i askens krona, viskningen vild Baldersbålet Vaknen upp till livet, i som drogens hårt med döden Frejas suck och svärdens stålklang Ljuda än i modersmålet Morgonrodnans fana svajar Upp och följen hennes öden! Vaknen upp till livet, I som drogens hårt med döden 3. I Stjarnornas Skugga Döda djur slickar dina öron Med vackra ord och sånger Orden droppar på ditt bröst Som ormens etter, långans straff Tälj dina gudar av tundrans träd Måla dina gudar i vindens färg Res sina gudar i stjärnornas skugga ty Herren älskar dig I vita särkar kom döden från ovan Och bländade oss med sitt ljus Men än har jag ögon att se Piskorna i deras händer Bokbålen brinner med kärlekens eld Men genom röken ser jag att Hans hjärta är torkat och dött Smid dina sånger i stål Och glöm hans lagar ty När elden styr sitt skepp Är Herrens värld till ända Tälj dina gudar i livets träd Måla dina gudar i prästernas blod Res dina gudar i stjärnornas namn ty Herrens hjärta är torrt 4. Hrodvitners Rike Stjärnorna föll som tårar av stål Där bergen vilar i ett land Där träden, marken är slagna i sten Där eldarna brinner utan rök I brynet av mänskornas skog Jorden slukade stjärnornas ljus Och marken sprack i tusen skärvor Ulven trädde fram ur golvet av sten Med käftar av stål och ögon av is Kejsaren av Hrodvitners rike Han lånade oss sin tunga Så även vi fick smaka blodets sötma Han lånade oss sina öron Så vi fick höra vargarnas sång Han lånade oss sina ögon Så vi fick se när världen skulle dö Han lånade oss sina ögon Så vi fick se när världen skulle dö Med Hrodvitners rike Med Hrodvitners rike Stjärnorna stod åter upp ur jorden och där ulven stått stod nio barn Med onda, unga ögon, brunnar av visdom Hrodvitners rike Hrodvitners rike 5. Baldersbalet Världens oskuld vilar På det stora bålet Genom allt, som andas Går en iskall rysning Blodröd sjunker solen Fjällens skuggor växa Och i askens krona Susar tidens höst Gudar stumme bida Kring den bleke Balder Fimbulnatten nalkas Nu må bålet brinna! Himlens fäste mörknar Oden Fattar facklan Ännet, skumt av sorger Sänkes mot hans bröst Nu är ändad varje Hugfull hjältehärnad Människobarm skall avla Endast onda uppsåt Stark skall niding stånda God i länkar ligga Tills att suters låga Över världen far Som i dvale domnad Dröjer vise fadern Gudens tanke grubblar Över mörka gåtor Dyker ned i djupen Efter dolda runor Lyssnar ned i andens Urgrund till ett svar Fann den vise fadern Vad han fjärran letat? Oden till Balders Änne Viskar till den döde Vad ej Valhall vetat Helig tystnad följer Fridlös fasas verop Och som orgeltoner Svävar genom skogen Odens högsta aning Världsförsoningslöftet: Livets strid har mening Djupsta fall har törst 6. Nordens Fader Vaknen upp och leten idogt I de kämpekummel höga I de stora minnesmärken Anden ställde för vårt öga! Vaknen upp till syn och sinne För det stora, för det klara Som kan smälta kvinnohjärtan Som kan hjältehjärtan kuva! Hör de djupa ljud från Nordens Barndomsdagars Baldershage Kämpeluren, Heimdalshornet Silverharpans klang hos brage! Hör, det är den vaggsång nornan Fordom kvad för folkets öra Och ett nordiskt barnahjärta Ännu glädes av att höra Vaknen upp och skåden klarligt Huru fädren här i Norden Strävade till mer än ära Och till mer än glans på jorden Ja, till mer än Valhalls glädje Och ett rum i fadershuset till att dö vid gudars sida I den sista strid för ljuset 7. Hedna Stal (Hymn Till Nordens Hjaltar) Beskåda den vackra horisonten Se de berg och dalar där ingen kristen ännu gått Se det sköna havet som i stjärnornas sken glimra så blått Se de rakade skallar från söder de kom För att predika den kristna läran Och ge vårt hednafolk Jehovas hand De ofta döden fick möta Långt från saxarnas land Beskåda de heliga askträd Där de rakade skallar nu hängda är Nu gåvor åt Odins fåglar Vår trohet till Odin vi svär 8. Skymning [Instrumental]