Vanhelga
Längtan
1. Svartsint ömhet
Så föråldrad men ändå ung
men samtidigt så lätt
så lugn
ändå så betyngd
bekymrad
upprymd
besvärad....
Om jag ens orkat
hade jag knarkat varje dag
med en dum hora
eller varför inte mig själv
som enda sällskap,
missbruk som om
det vore mitt enda tidsfördriv
sinnessjukt
Jag är ingen skådespelare
men med självdestruktivitet
som grundpelare
kan jag inte sluta leka arga leken
med en rostig morakniv
i en nedsläckt lägenhet
kväll efter kväll
dit hoppet kommit för att försvinna
dit jag försupen kommit för att glömma
Varje andetag känns så menlösa
Varje ord känns så tomma
så meningslösa
så dumma
Vet du ens vad dedikation innebär?
Var tanke drar mig
mot min egen förintelse
Fan, det verkligen tär
Vad hände egentligen igår?
Fan, jag minns inte längre...
Vad kommer hända sen?
Låt mig få slippa
detta kroppsliga fängelse
en gång för alla
låt mig bara få glömma
Jag vill ändå inte vakna
Kärleken gör mig inte längre något gott
så snälla, det är dags att ge efter
för vad som kallar
jag expanderar, växer
bortom denna tomma värld
2. Där evigheten inväntar mig
Åh ännu en dag
ännu ett återfall
ännu ett gränsland
Men vad vet jag?
Var fan är jag?
Detta är galningens återkomst
en laddad revolver
jag behöver inte nämna namn
för ni vet vilka ni är
åh, jag dräper dig långsamt i min famn
detta svarta ljus omfamnar mig
Medan jag tar livet av dig
3. Evig förändring
Sista gången du ser mig
är när skymningen initierar
sitt färgspel så vackert
så pulserande, så bländande
Ett stundande mörker
nattens egna förspel
Alltid allvar, alltid lek
Det skär in djupt igenom mig
en hänsynslös kärlek utan slut
den ouppnåeliga värme
som vi söker
alldeles för ivrigt
det sliter oss itu
men det vet du
Natten sänker sig
detta blir dagens slut
Innan mörkret tar över
är jag redo för strid
ett krig – omöjligt att vinna
gryningen är kommen
med sitt grymma leende
skapt av solljus
Måste försvinna...
Jag säger farväl nu
4. Med mina andetag
Jag andas in kall luft
andas ut
luften expanderar inför mig
känner mig försvinna
djupt in i mig själv
expanderar bortom mina egna gränser
in i min eviga förbannelse
det eviga tomrummet
där jag blivit så kall i sinnet
Tankar formas för varje andetag
förryckta ideér om existens uppstår
det har blivit vardag
år för år, tår för tår
knäböjd framför altaret öppnas såren
döda ryttare rider förbi
skuggorna söker vad som finns inuti
medan kalla händer greppar tag
river i mig, plågar, dödar mig
de roper, skriker, kallar på mig
Då kan jag inte annat än skratta
åt vad de inte kan förstå
hur de gör mig till en av de mina
5. Joyless
I can not see
what to love
what to adore
All around me seems dead
lifeless
I need more
I seek through you
staring into your soul
Razorblades to open it up
while everyone goes away
Let´s pray!
I feel rejected
I feel destructive
and I am forlorn
and then I´m gone!
6. Låt snön falla
Den sista dagen har kommit!
Åh... dina ord
fan vad de bränner
så vidrigt
ni är alla äckliga fittor
- låt snön falla och mig försvinna!
Håll mig under vatten
och ge mig förståelse
över denna existens
som jag så innerligt avskyr
likt denna förbannade jord
Hur jag en försöker förstå
kan jag inte annat än att blunda
Jag fantiserar om...
att bli ett med den döda naturen
den döda jorden, de döda djuren
Bara tanken på mig själv
gör mig illamående
låt det få sluta
så jag kan bli ett med nattens ro
försvinna in i drömmarna
I den lugna natten känner jag ro
jag kan sluta plåga
bedöva, döda mig själv
låt det för evigt bli
kväll
Innan hatet som gror inom mig
får ny glöd och träder ut genom dig
Varför kommer insikten
som en svidande känsla
varför ska mina ögon
betrakta genom förvirrad känsla
åh vad jag älskar
min egen undergång
jag ger efter
för galenskap
journaldokumentationer
det tragiska, det komiska
som gror och växer ut genom dig
7. Kärleksförklaring
Jag har gjort mina val
jag har sett mina bästa dagar
fyllda av samvetskval
en tröttsam stagnation
en hopplös situation
Dåliga vanor
utvecklas ur ett svagt sinne
permanenta skador
i storm född -
hur ska det finnas mer energi?
Ni har hört mina böner
Ni har hört mina ord
medan jag blöder
Jag har tröttnat
på detta skämt som kallas livet
vad ska det tjäna till
att hålla fast vid intet?
Jag jagas av tiden
min eviga bödel
Låt mig födas på nytt
eller aldrig vakna igen
Jag älskar dig!
8. Vansinnesvardag
Varför ha framtidstro?
Varför ens ha något hopp?
Jag klarar inte fler långsamma dagar
Jag är ingenting, ingen att ens dömma
Låt mig bara sluta känna
eller kanske åtminstone glömma
om än bara för ett tag!
Jag hatar er alla
så som ni hatar mig
En gång för alla
har jag slutat drömma
Vaknat upp
Snälla låt det sluta..
Vem är jag att ens försöka
när det inte finns något hopp
jag trevar mig motsträvigt fram,
söker förståelse
varför älskar jag smärtan?
Stanna och förgör mig
(snälla jag ber dig)
Jag drömmer inte om himmelen mer....
för jag såg den gå under av eld
Hemsöks av minnen
om hur allting brinner ner
drömmer om att återvända
låt mig försvinna
Allt jag ser nu
är bara förvridna miner, ledsna ögon
9. Narkotisk uppgivenhet
Det har gått flera år
åh, jag har kommit så långt
samtidigt stått alldeles stilla
öppnat alldeles för många sår
Jag mår så jävla illa
Jag är en sargad förklaring
till min egen undergång
en förargad skepnad
utan verklighetsförankring
utan baktankar
fylld av bakterier och sjukdomar
Det är inte ett problem mer
inte ens för mig
för jag har gått för långt
jag har sjunkit ner
djupt in i mig själv
vuxit ifrån dig
alla jag kallat vän
till och med mig själv
10. Eternal Night
The blackest of horizons
It's beauty speaking to me
Haunting woods of ghastly landscapes
This is where I belong
Amongst the fog
In solitude
Night eternal – the reaper is calling
Nocturnal thirst – for nothingness
Eternal night – finally it's you and me
Under the starlite sky
Hypnotized by the moon
Windy and stormy, the weather engulfs me
Energized by it's primal force
My sense are cold as ice and I long for eternal solitude
The candle shines no more
11. Förbarma
När alla löften är tomma
finns ingen idé med att lyssna
Allt jag vill är att ni ger er av -
eller åtminstone tystnar
Orden måste dö ut
en gång för alla
Inte en dag går förbi
utan att jag fylls av förundran,
besvikelse och tvivel
Fastlåst i en tvivelaktig begrundan
Släckt av det som jag varit
Stärkt av det som jag blivit
Substanserna har slutat ge verkan
Ännu ett skepp har visst sjunkit
Välkommen till förlisningen av mitt inre
När inte ett enda år kan passera
utan det känns som jag dras ner
i djupa, vidöppna käftar
finns inte längre någon idé med att
kämpa emot
Dags att ge efter för mitt kall
Utanför din kyrka, sökandes efter själar
med korset i min hand
Ulven i fårakläder
Jag gör mig påmind
Mina tankar går mot att skada dig
blott fragment kvar av mitt forna jag
Göra dig så illa, att när ångesten
befinner sig
sänka dig ute i skogen
Tidigt en morgon, bakom nästa gran
Natten kommer och du äts -
förtärs av mig och naturen
12. Exploderande känslostorm / Resignation (Lifelover cover)
Jag vill göra slut på mig själv
Min kropp värker skakar och stinker
Ärrad av åratal av den svartaste dyrkan
Mina lungor vädrar sot och sjukdom
Själen min är sjunken och öde
Förstörd av en evighets missbruk
Mitt inre tempel har nu fallit
Jag är ingenting, oskadligjord.
Lyrics in plain text format
