Månegarm
Edsvuren
1. I skogsfruns famn
I djupan skog som röda solen glömt
Ruva krafter undangömt
Vid skurberget, ett hem åt den fagraste makt
som mången liv där bragt
Jag hör hennes stämma, skogens väna hamn
Ber mig att falla i skogsfruns famn
Jag ser hur hon rör sig, för sig i ljuvlig dans
lysten, men en kvinna med ulvasvans
Sjunger, ”-Kom till mig. Följ med, och bli min älskogs vän
Lämna kval. Jag ger dig, det som tiden stal”
Följ nu min röst, mot livet jag ger dig tröst
Jag värjer dig mot tidens tand
Om du till mig ger din hand
Över rot och över sten
Färdas vi, ett förtrollande sken
Över rot över sten, i förtrollat sken
Följ mig med, lämna kval
Allt jag till dig ger
Följ nu min röst,
mot livet jag ger dig tröst
Jag värjer dig mot tidens tand
Om du till mig ger din hand
Mot skogens sal
vi färdas mot djupet far
Genom skogens mörka snår
hon för mig med guldgult hår
2. Lögrinns värn
Vi samlats här vid Lögrinns hav
Vid den plats som Gefjon gav
De som dött, ett hedniskt motstånd fött
Och vi har kallat er till svears ting
Håller hårt vid eders ring
Mot hot som slagit rot
Mot hot som slagit rot Sveablot
Vi ska hålla Odens lag eller dö
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
Ett asablot
Lögrinns värn Svetjuds järn
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
För vårt väl, att aldrig bliva träl
Vakna i natt
De som hota asars hov, vi gav dem tusen sår
Vårt värn består!
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
Ett asablot
Lögrinns värn Svetjuds järn
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
För vårt väl, att aldrig bliva träl
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
Ett asablot
Lögrinns värn Svetjuds järn
Dö för mig
Sveablot
Blöd för mig
För vårt väl, att aldrig bliva träl
3. En blodvittneskrans
Faren hit från Anglers ö, för att klerkers lära strö
Som girigt åt och drack av det vi bjöd
Vid gudars slätt, där vi håller folkets rätt
Där fäder, asagudar vätt
Med blod som asar vätt
Där står vår Asator
Vid svears ting och helgad ring
Står en stor och ärad bild
En avbild av vår Asator
Ett helgerån, ett svekfullt hån
Där han högg mot jordens son
Vi gav honom tusen sår
Och en grav i myrens hav
Vi gav han tusen sår
Och där må han dö tills alla ben blir lav
I myren dränkt
vi martyr-kronan skänkt
Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt
Vi gav han ärr, en vila i kärr
Blodvittnesdödens krans
Vid asagudars hägn, såg spjutens regn
Han vår bildstod vält
Han gavs död
Vi gav honom tusen sår
En grav i myrmossens hav
I myren dränkt
vi martyr-kronan skänkt
Där ingen kan nå honom, där blev han sänkt
Vi gav han ärr, en vila i kärr
Som ingen minns
I myren dränkt
vi martyr-kronan skänkt
Djupt ned i mörkret, där blev han dränkt
Vi gav han ärr, en vila i kärr
en Blodvittnesdödens krans
4. Rodhins hav
Böljans strid över Rodhins hav, bräcker drömmar kräver svar
Är det hugen som dröjt sig kvar av den som över havet far
Må stjärnor leda den som for, som över vågorna ror
Att genom stormen finna land och stilla oron vid hemmets strand
Jag önskar hålla det jag svor men böljans strid är alltför stor
Ej vist att gäcka havets våg, jag skänker dig min sista håg
I stormens öga havet sjöd, nio döttrar till salen bjöd
Till Ägirs hall fylld av öl och mjöd
Är det havet som blir min död?
I böljans strid blev skeppet sänkt och kustens folk i havet dränkt
Med ystert lynne nu jätten kränkt, en sista tanke till maka skänkt
Havet ger och havet tar, kräver åter det som gavs
Havets djup blev välfylld grav, en böljans strid över Rodhins hav
Havet ger och havet tar, kräver åter det som gavs
Havets djup blev välfylld grav
Nog ruvar döden på Rodhins hav
Official translation to English by the band:
The battle of the waves over Rodhin’s sea, breaking dreams demanding answers
Is it the lingering spirit of the one who travels over the sea?
May stars guide the one who goes, who rows across the waves
To find land through the storm and calm the worries at home’s shore
I wish to keep my oath, but the battle of the waves is too great
Not wise to mock the sea's wave, I give you my last thought
In the eye of the storm, the sea seethed
Nine daughters invite me to the hall
To Ægir's hall filled with beer and mead
Is it the sea that will be my death?
In the battle of the waves the ship was sunk, the coastal folk drowned in the sea
With an impetuous mind offended the giant, my last thought given to my wife
The sea gives and the sea takes, demands back what was given
The sea's depths became a well-filled grave, a battle of the waves over Rodhin’s sea
The sea gives and the sea takes, demands back what was given
The sea's depths became a well-filled grave
Surely, death looms over Rodhin’s sea
5. Till gudars följe
Skuren är tråden hos korpens vän
I striden som varit var han störst av män
Korad blev han vald till gudars värld
Vi som samlats här
För att med sånger bära kämpens färd
I graven ska han bo i jordens hall
Vi som bar han hit minns hans fall
Till sköld och klingors skrän
Vandrar han genom elden hän
Nu är gravabålet tänt
Till gudafölje sänd
För att goda år blir fler
Vi han våra gåvor ger
Ty nu är gravabålet tänt
Till gudafölje sänd
Han ger liv till det vi sår
Och av blot vi välgång får
Han brinner, se hans färd
Han brinner, elden hugens hölje tär
Han brinner, se hans färd
Han brinner, genom rök till gudars värld
I gravens hög, genom lågorna flög
Nu är gravabålet tänt
Till gudafölje sänd
Till den man som lags i mull
Dricker djupa hornet full
Ty nu är gravabålet tänt
Till gudafölje sänd
Han ger liv till dеt vi sår
Och av blot vi välgång får
Äringen består
6. En nidings dåd
Myrens svarta vatten
Över veka isars glans
Du färdats till vårt land
Och min son som för vår frihet stred, har du dräpt i nattens svek
Hans hals pryder ditt spjut
Pryder spjut
Min make som jag värjt med sejd och blot
Med pilar fällts, och nu kvävs i blod
Bannar dig som korset bära, du som kommen fjär
Allt mig kärt, nu korpen tär
Genom sorg jag binder ed
Jag giver dig till Freyr
Jag skall dö med mina fäders sed
Allt jag värnat
Allt som var mig kärt - finns ej mer
Mina fädernes gård, allt jag känt
Även asarnes hov - elden bränt
Genom den smärta jag bär, och det hat jag när
Hör mig Frey
Giv han död och ge mig hämnd
För nidingens dåd
7. Hör mitt kall
Nu hör, jag till er kallar
Som vilar i gren och jord
Giv svar, från era hallar
Låt höra ert ord
Hör Mitt Kall
Tala till mig som dig ur döden väckt
Tala ur drömmen som bräckts
Haver du skådat trenne Nornors tråd?
Dödens kunskap och råd
Följ min vilja, likt döda völvan led
Giv mig ditt svar och du lämnas ifred
Död nu stig, res ur din grav
Död nu stå, sälla dig till mitt krav
Död nu lyd, under blodristad stav
Dödens runor jag kvad
Död nu stig, och res dig upp ur din grav
Död nu stå, sälla dig till mitt krav
Död nu lyd, under bloddränkt stav
Dödens runor jag kvad
Hör Mitt Kall
Hör Mitt Kall
Hör Mitt Kall
8. I runor ristades orden
Död sjunger från Nord
Stavar fjättras i blod
I runor ristades orden
Då vi galdrar den mörkaste jord
Mot den som galgen bär
Och mot den som nu gravölet när
Mot den som söker svaren
Och bland levande folk dröjt sig kvar
Som i natten red
Och av spjutsången kved
Ska han mista sin makt
Och som nu binds av runsångens takt
Död fjättras av orden
Av de runor som ristats i blod
Skänker liv till den livlöses bord
9. Skild från hugen
Sjung, med sinne och håg i natt
Ljud, vår urgamla ton från visdomens brunn
Dröm, må du famna mig och leda mig hän
I väg, genom dvalan bära min färd
Jag lämnar hamn
Genom dvalan bära min färd, jag lämnar hamn
Flög över hav, red över land och berg
Girig lärt av sejdande ljud och valans konst
Mötte kamp med ovän som av Gagnråd lärt
Död av Odens stav
Strider - med spjut som smitts i ord
Naglad av runans kraft
Sårad - av stål som mörkret stöpt
Där som hugen skiljs
Faller ned i tidens djup
Ned i skuggor då hugen från hamnen skiljs
Slagen och förvillad till en plats
Där som solen aldrig ler
Vart nu än vägen går, i förtvivlan ses inga spår
Förlorat allt, förlorad själ
Där hugen aldrig mer finner hem
Jag söker min hamn, men glömmer mitt namn
Ropen ger inget svar, i tomhet vandrar jag kvar
Jag ser de jag högt har älskat men svek
De står vid en kropp förvriden och blek
Aldrig mer ska valans stav stå i min hand
Liksvanens dräkt ska aldrig lånas till mig
Tövade kvar i skymningsresans kala land
Död i vanvett och sorg
10. Likgökens fest
I väg du for, bevingade bror
Ge tal, om disernas val
Var lyckan er stor? Där likskeppen ror
Jag ser dina köttfyllda klor
Vi foren nog väl, då vi ratade träl
Till fest var vi ärad gäst
Där män slets ihjäl, till järnklingors gräl
Vi fröjdas och mottoges väl
Järnklingors gräl
Jag såg spjutfyllda fält
Med en kung vars följe torde stilla våran svält
Där föll härens drott
Och hans lik gav blåa ögon till vår lott
Och där, just där valplatsen stod
Flöda ungmannars mod
Strömma strida älvar av blod
Som flöt till en rödfärgad flod
För oss så god
Jag, jag flög med mitt bud
Så snart som de vilat, vilat stridslurens ljud
Och visst, visst är nu mitt ord
Att de korat de fallna till ditt bord
Inget liv kvar på dess hed
Blott det gyllene gull, som de tävla om och stred
Jag ger dig likgökens ed
Att dina diser över himmelen red
11. Edsvuren
Ej syns månens stilla gång
Blott gnistor ur elden tar sitt språng
Dansar till hammarslagens sång
Järn och blod samman i eld
Till en ring blev eden fälld
Sluten blev slingan på häll
Håller om livet som gäld
Till edsvuren ring
Under leda och kval, de döda gal
Med edsvuren ring
Vi samlas, samlas här till spjutets ting
Ty vår sköld den är tung och hård
Trots det brinner nu hem och gård
De rev gudarnas vi
Och allt förgår
Hör mig nu Stridens far
Du som runor och galdrar skar
Bales bane och Enrides dån
Giv mig er megin till lån
Med edsvuren ring
Vi samlas, samlas här till brynjors ting
Här flög hugen högt och fri
Nu ekar fränders skri
Här flög min hug så fri
Men nu ekar frändеrs skri
Nu tillsammans vi svär
I blod och järnEj syns månens stilla gång
Blott gnistor ur elden tar sitt språng
Dansar till hammarslagens sång
Järn och blod samman i eld
Till en ring blev eden fälld
Sluten blev slingan på häll
Håller om livet som gäld
Till edsvuren ring
Under leda och kval, de döda gal
Med edsvuren ring
Vi samlas, samlas här till spjutets ting
Ty vår sköld den är tung och hård
Trots det brinner nu hem och gård
De rev gudarnas vi
Och allt förgår
Hör mig nu Stridens far
Du som runor och galdrar skar
Bales bane och Enrides dån
Giv mig er megin till lån
Med edsvuren ring
Vi samlas, samlas här till brynjors ting
Här flög hugen högt och fri
Nu ekar fränders skri
Här flög min hug så fri
Men nu ekar frändеrs skri
Nu tillsammans vi svär
I blod och järn
12. Ofredsfylgjor
Lyrics in plain text format
